Från konsttestare till konstkonsumenter: Svensk- och tvåspråkiga ungdomar på konsttestarresor

Den här studiens uppgift var att utreda om deltagandet i Konsttestarna ökar ungdomarnas kulturella kapital. Utgående från intervjuerna var Konsttestarresornas inverkan på ungdomarnas kulturella kapital mångskiftande, och det måste granskas ur flera perspektiv. Närmare en tredjedel av de intervjuade ungdomarna hade aldrig tidigare besökt en konstföreställning eller ett konstmuseum, och även om kvantitativt material inte granskades i studien, är det uppenbart att en betydande del av de omkring 180 000 ungdomar som deltog i Konsttestarresorna under den treåriga verksamhetsperioden var på en högkulturell konstföreställning och konstutställning för första gången i sitt liv. För dessa ungdomar har Konsttestarna varit en unik möjlighet att ta del av högkultur, vilket kan vara en viktig erfarenhet för många av dem. Ungdomar som jämlik publik för högklassigt konstinnehåll stärker konstinstitutionernas ställning som demokratiska institutioner som även finns till för ungdomar. Besöken riktade till två- och svenskspråkiga ungdomar lyckades även där profileringen inte direkt var riktad till den svenskspråkiga minoriteten – ungdomarna fick service på sitt modersmål, vilket sänker tröskeln för besök framöver. Många av de intervjuade sade att resorna väckt intresse för kreativa hobbyer och även för kulturtjänster. På basis av dessa iakttagelser har Konsttestarresorna utökat ungdomarnas kulturella kapital genom att ge hela åldersgrupper tillgång till högkultur, stärka ungdomarnas ställning som kulturkonsumenter och öka deras intresse för kulturella hobbyer och kulturtjänster.

Emellertid lyckas Konsttestarna inte ens i dag utnyttja hela sin potential att öka ungdomarnas kulturella kapital. Den främsta orsaken är skolornas bristfälliga för- och efterarbete kring besöken på konstinstitutionerna, vilket försämrar ungdomarnas jämlika utgångspunkt för att uppleva kultur, och i värsta fall kan stärka skillnaderna mellan ungdomarna när det gäller det kulturella kapital som baserar sig på familjebakgrund. Utan förberedelser inför besöket kan konsten upplevas som svårbegriplig, och ungdomarnas roll som kulturkonsumenter har inga möjligheter att stärkas. Bristen på efterarbete kan förhindra den väsentliga uppföljningen av konstupplevelsen, i synnerhet för ungdomar som inte har någon möjlighet till reflektion av upplevelsen utanför skolan. Ungdomarna får då inte behandla och reflektera över upplevelsen på samma sätt, vilket gör dem till ojämlika kulturkonsumenter och försvagar resornas möjlighet att utöka det kulturella kapitalet. Allmänt taget tyckte de intervjuade att själva resorna var trevliga, men en del kritiserade de långa resorna för att vara tröttsamma, och några påpekade att det förekom mobbning och störande beteende som skolans representanter borde ingripa i effektivare. Därtill må nämnas att många ungdomar sade sig bli inspirerade av konst och kulturtjänster genom resorna, men konstinstitutionernas representanter grämde sig över att förlora kontakten med dessa ungdomar efter besöket.

Allmänt taget verkade det som att Konsttestarna lyckades utöka det kulturella kapitalet genom att göra kulturinstitutionerna och det högkulturella innehållet tillgängligt för alla åttondeklassare oavsett familjebakgrund, modersmål eller boendeort. Projektet är en kulturhistoriskt betydelsefull första kontakt med ungdomarna, och redan nu har det hjälpt konstinstitutionerna att utveckla sitt kunnande och sin praxis för sin unga publik samt främjat ungdomarnas självständiga förhållande till kultur. Det är önskvärt att Konsttestarna får fortsätta i någon form efter att projektet avslutats, eftersom dess förtjänster att främja kulturell demokrati och möjliggöra nya generationers förhållande till kultur är uppenbara.