Bidrag

Riktlinjer för författare

Årsboken Hymnos publiceras av Sällskapet för hymnologi och liturgik. I årsboken publiceras artiklar på finska och svenska. Om författaren inte har svenska som modersmål eller redaktörerna upptäcker många grammatiska fel i texten, görs en språklig granskning före publicering. Vi rekommenderar dock att författarna låter granska sina manuskript innan de skickas till redaktörerna. Artikelmanuskriptet eller en bearbetad version av det kan returneras till skribenten för komplettering ifall skrivanvisningarna inte har efterföljts.

Hymnos har beviljats det av Vetenskapliga samfundens delegation i Finland registrerade märket för kollegialt granskade vetenskapspublikationer och förbinder sig att följa de villkor som märkets användning förutsätter.

Artiklarnas rekommenderade längd är ca 40 000–60 000 tecken inklusive käll- och litteraturförteckning. Manuskriptet laddas upp till OJS-systemet som doc- eller docx-fil senast den 16 november 2025. Vi ber dig också att bifoga en kort presentation av dig själv (högst 1000 tecken) som inkluderas i publikationen.

I manuskripten används följande inställningar: typsnitt Times New Roman, storlek 12, marginal på alla sidor 3 cm, radavstånd 1. All text skrivs med samma teckenstorlek och typsnitt.

Använd mellanrubriker i din artikel, men numrera dem inte. Använd endast rubriker på en nivå (dvs. inga underrubriker). Skriv rubrikerna med kursiv stil och skilj dem från brödtexten med en tom rad både före och efter rubriken.

Skriv hellre i första person singularis (eller i första person pluralis om det är flera författare) än i passiv form. Du kan också referera till dina tidigare publikationer. Skapa dock även en anonymiserad version av texten där du inte går att identifiera. Ladda upp båda versionerna i systemet.

Alla notexempel, bilder, diagram och annan grafik ska levereras som separata bildfiler. För fotografier eller skannat material rekommenderas JPEG (hög kvalitet) eller TIFF – detta gäller också skannade noter. Noter producerade i ett datorprogram ska levereras som pdf. För diagram, logor och liknande, dvs. bilder med enhetliga färgytor, ska filerna sändas in som PNG, GIF eller SVG. Ange den önskade placeringen av illustrationerna i texten och lägg till bildtexter, till exempel:

[Bild 1 här – Psalmodikon.jpeg]
Psalmodikon från 1800-talet. Bild: Jaana Maijala 2014 HKM / Helsingfors stadsmuseum. CC BY 4.0.

Citat och referenser

Direkta citat bör i allmänhet skrivas både på svenska (i brödtexten) och på originalspråket (fotnot). Långa citat (längre än tre rader) särskiljs från den löpande texten som eget stycke. Om citatet har förkortats markeras den utelämnade delen med tre punkter inom hakparenteser enligt följande: […].

Citattecken bör i första hand användas endast vid citat och kursiveringar endast för titlar. Böckers och tidskrifters namn kursiveras. Enskilda kapitel eller artiklar skrivs inom citattecken.

Käll- och litteraturreferenser ska infogas i texten enligt följande: (Lampinen & Korkalainen 2023: 192; Rintamäki 2023: 54–65). Slutnoter används inte. Fotnoter kan användas för att ge ytterligare information samt citat på originalspråket. Vi rekommenderar dock att du inkluderar sakinformation i huvudtexten och undviker riklig användning av fotnoter.

Tidningar refereras till på följande sätt (om artikelns titel och/eller författare inte anges i originaltexten): (Hufvudstadsbladet 11.11.2018).

Brev och arkivmaterial refereras till på följande sätt: (SKS KIA, L. Onervas arkiv: Aino och Väinö Aaltonens kort till L. Onerva 1923. Brev 955:1:1) eller (RA, Helsingfors svensk-finska församlings arkiv: Fredrik Pacius intyg till J. A. G. Hymander 6.5.1861. II Hb:1).

Litteratur- och källförteckning.

I litteratur- och källförteckningen uppges alla källor som använts i texten. Förteckningen uppgörs efter texten och ordnas alfabetiskt enligt följande huvudprinciper:

Författares efternamn, förnamn (utgivningsår). Boktitel: Eventuell undertitel. Utgivningsort: Förlag.

Om samma författare har flera källor uppges dessa så att den äldsta källan kommer först. Om samma författare har flera källor samma år uppges källorna med liten bokstav efter årtalet, till exempel: Vapaavuori, Hannu (1997a), Vapaavuori, Hannu (1997b). 

Litteratur- och källförteckningen kan grupperas till exempel enligt följande: 1) Källor och Litteratur, eller 2) Otryckta källor, Enkäter och intervjuer, Tidningar, Webbsidor samt Tryckta källor och litteratur.

Otryckta källor

Ilmari Krohns arkiv, Finska litteratursällskapets arkiv, arkivmaterial inom litteratur och kulturhistoria (SKS KIA).

Helsingfors svensk-finska församlings arkiv, Riksarkivet (RA).

Hellberg, Jan (2017) Intervjuer, videoinspelningar och fältdagbok från etnografiskt fältarbete i lutherska kyrkor i Angola och Namibia.

Obs! Detaljerad information om arkivenheten (signum) inkluderas inte i källförteckningen, men denna information måste anges i källhänvisningarna.

Enkäter och intervjuar

Elektronisk enkätundersökning till kyrkomusiker verksamma i församlingar i Helsingfors och Uleåborg stift i januari–februari 2022. Totalt 40 svarande (V1–V 40).

Intervju med Anna Pulli-Huomo 18.5.2025.

Tidningar

Hufvudstadsbladet 2018.

Webbsidor

De vackraste julsångerna (2022) Finska missionssällskapet https://kauneimmatjoululaulut.fi/sv/ (hämtad 31.8.2022). 

Krohn, Tiina (2004) ”Krohn-suvun vaellustarina” http://www.krohnfamily.org/historia.php?lang=0 (hämtad 2.8.2022). 

Tryckta källor och litteratur

Lampinen, Leena & Korkalainen, Samuli (2023) ”Kirkkomuusikot, koronapandemia ja Kauneimmat Joululaulut työroolin ja työhyvinvoinnin näkökulmista”. Kokemuksia, käytäntöjä ja kohtaamisia rajoituksissa. Koronapandemia eksistentiaalisena, eettisenä ja uskonnollisena kysymyksenä. Red. Laura Kallatsa & Jonna Ojalammi. Helsingfors: Suomalainen Teologinen Kirjallisuusseura, 192–215.

Linna, Väinö (1955 [1954]) Okänd soldat. Övers. N.-B. Stormbom. Helsingfors: Schildts & Söderströms.

Rintamäki, Sirkku (2023) Villivirrestä virsileikkiin. Virren luomisesta luovaan virteen. Helsingfors: Konstuniversitetets Sibelius-Akademi.

Sång i Guds värld (2016) Tillägg till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Antagen av kyrkomötet i november 2015. Helsingfors: Fontana Media.

Werner, Michael & Zimmermann, Bénédicte (2006) ”Beyond comparison: histoire croisée and the challenge of reflexivity”. History and Theory, 45/1: 30–50.

Övriga anvisningar

Förkortningar: Använd om möjligt inte förkortningar i brödtexten. Etablerade förkortningar som ”se t.ex.”, ”m.m.” osv. kan användas inom parentes och i fotnoter.

Bindestreck och tankstreck: Stäng av automatisk avstavning. Avstava inte heller ord själv.

Bruket av bindestreck (-) och tankstreck (–) måste särskiljas. Tankstreck (–) används för inskjutna tankar mitt i en mening, men också mellan siffror och ord för att ange t.ex. omfång, perioder eller relationer (sidorna 178–180, åren 1963–1970, himmel–helvete-dualism).

Siffror: Siffrorna ett till nio skrivs med bokstäver, utom när de hänför sig till en annan siffra (t.ex. 9–16-åringar). Undvik att börja en mening med ett tal. Talen hundra, tusen, en miljon och en miljard skrivs med bokstäver när det är naturligt i texten (t.ex. ”hundra år senare”). Årtal skrivs alltid i sin helhet, även i samband med ett annat årtal (t.ex. 1945–1948; inte 1945–48).