Referensarkitektur för öppen vetenskap och forskning 2024–2030

I referensarkitekturen för öppen vetenskap och forskning beskrivs målbilden för målområdet 2030. Referensarkitekturen utarbetas på initiativ av Den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning samt Undervisnings- och kulturministeriet. Referensarkitekturen möjliggör en kontrollerad utveckling av och reaktion på öppen vetenskap och forskning i en ständig förändring, och säkerställer stabiliteten i forskningsstrukturerna som en viktig möjliggörare av forskning.

Referensarkitekturen för öppen vetenskap och forskning baserar sig på de mål som presenteras i Deklaration för öppen vetenskap och forskning samt på de policyer som preciserar målen för deklarationen och på de mål och åtgärder som de fastställer. Vid behov kompletteras arkitekturen utifrån internationella trender inom öppen vetenskap, såsom Unescos rekommendation för öppen vetenskap.

Öppen vetenskap har ingen tydlig gräns till sluten vetenskap, utan öppen och sluten bildar ett kontinuum där till exempel tidigare slutna material med tiden kan bli öppna. Därför har man i referensarkitekturen kommit fram till att beskriva vetenskapens och forskningens strukturer på ett omfattande sätt, så öppna som möjligt och så begränsade som nödvändigt.

Referensarkitekturen för öppen vetenskap och forskning (AVOTT) har utarbetats av en tvåårig arbetsgrupp som inrättats av Den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning. Arbetsgruppens uppdrag bereddes under våren 2021 av en beredningsgrupp som utsågs av styrgruppen. Arbetsgruppens presidium bestod av Jukka Heikkilä, Professorsförbundet (1 ordf. 2022) och Susanna Nykyri, Tammerfors universitet (1 ordf. 2023). Arbetsgruppens sekreterare var Ilmari Jauhiainen, VSD och Marita Kari, VSD. AVOTT-referensarkitekturen kommenterades offentligt 17.4–2.6.2023.