Kriterierna för en god kunskapsbas

Samhällets förtroende för forskningsdata är starkt beroende av att god forskningspraxis efterlevs. Forskningsdata utnyttjas i olika skeden av den samhälleliga beslutsprocessen. Med forskningsdata kan man ge en bakgrund till målen i regeringens propositioner och underbygga åtgärdernas betydelse för att uppnå
målen. Tillförlitligheten i det samhälleliga beslutsfattandet baserar sig på att beslutsfattandet är ändamålsenligt och oberoende. Mångsidigheten i och dokumenteringen av kunskapsunderlaget som används inom lagberedning och samhälleligt beslutsfattande ökar transparensen i processen och möjliggör beslutens bedömbarhet. Forskare inom organisationer som bedriver vetenskaplig forskning styrs av vetenskapliga praxis, som för sin del stöder transparens i forskningskulturen. Detta dokument är en proposition av Den nationella samordningen av öppen vetenskap och forskning och fungerar som en kompletterande anvisning för policy för öppen forskningskultur. Propositionen är specifikt riktad till lagberedare och i den har man samlat bästa praxis för sammanställande av ett gott kunskapsunderlag, som baseras på principerna för ansvarsfull vetenskap. Det centrala syftet med propositionen är att det ska utgöra en kompletterande anvisning till Anvisningar för utarbetande av regeringspropositioner.