Från ett årtionde i Finland. August Schauman, republikanism och liberalism 1855-1865

När 1850-talet inleddes hade Finland varit en del av Ryssland i blott 40 år. Det relativt korta tidsspannet till trots hade mycket hunnit hända. Konturerna av en stat hade börjat framträda och det politiska språkbruket utvecklades i takt med internationella trender. I förgrunden låg de finländska tidningarna och publicisterna som allt intensivare skrev fram en inhemsk offentlighet. En av de aktivaste inom detta område var August Schauman (1826–1896) som med sina olika tidningar bidrog till den mentala moderniseringen av Finland.

 

Det starka liberala genomslaget på 1860-talet och i synnerhet på de första lantdagarna i Finland har hamnat I skuggan av det stora nationella narrative om finskans frammarsch till en dominerande ställning i landets politiska och offenrliga liv. I så långt högre grad gäller det här de första uttrycken för liberalism som kan märkas redan under 1840-talet. Att det dessutom fanns republikanska tankegångar invävda med de liberala är det inte vanligt att lägga märke till. August Schauman hade tagit starka intryck av såväl liberalt som republikanskt tankegods, och han var även aktivt verksam för att befrämja dessa ideal, så långt det lät sig göra i en av censur hårt kringskuren offentlighet.

 

Det har varit bekvämt att se liberalerna/konstitutionalisterna som foregångare till 1800-talets svenska parti, såsom en vilsen gruppering som bekände färg först när fìnska partiet fått fart och inflytande. Det här tillbakavisar Jens Grandell med besked genom att borra djupare i seklets mitt med August Schauman som prisma. Om Schauman kanske väl ofta tilldelats en förlorares ställning – ett J. V. Snellmans hinder och en nedgjord motståndare – så framstår August Schauman definitivt som en större och mångsidigare gestalt för den som fått ta del av Grandells bok.