Donner Institute

Religionshistoria

Nils G. Holm — 2017-01-01

I boken presenterar professor Nils G. Holm en introduktion till det religionshistoriska studiet. Fokus ligger på nulevande religioner, moderna förhållanden och levnadssätt i olika kulturer, men boken ger även en inblick i forntida religioner. Bokens delkapitel fokuserar på judendomen, kristendomen, islam, hinduismen, buddhismen, jainismen och sikhismen. Volymen innehåller även kapitel om kinesisk religion, Japans religioner och skriftlösa folks religioner. För att det religionshistoriska studiet ska vara så fylligt som möjligt bör man förutom att läsa om religioner också läsa de olika religiösa traditionernas heliga skrifter. I boken återfinns ett rikt antal utdrag ur olika religiösa traditioners centrala texter i form av citat från tidigare samlingar. De här textavsnitten tillför ytterligare en dimension i förståelsen för dagens levande religiösa traditioner.

Religiös och sekulär judendom i modern tid

Svante Lundgren — 2013-01-01

Identitet och självdefiniering är centralt inom judendomen. I den här boken presenterar docent Svante Lundgren sex olika uppfattningar om vad det betyder att vara jude idag – uppfattningar som engagerat och entusiasmerat miljoner judar sedan 1800-talet. Det är fråga om tre religiösa rörelser, de etablerade samfunden reform-, ortodox och konservativ judendom och tre sekulära judendomar som är eller har varit av stor betydelse. De tre senare är i grunden sekulära, men går att kombinera med religion. De här är judisk socialism, sionism och förintelsens och förlossningens judendom. I det avslutande kapitlet begrundas frågan om det finns en gemensam nämnare, en judiskhet bortom alla de faktorer som splittrar.

Människans symboliska verklighetsbygge

Nils G. Holm — 2006-01-01

I boken presenterar professor Nils G. Holm sin religionspsykologiska syn på religionen och dess centrala fenomen. Helighetsbegreppet, som under särskilt 1900-talet spelat en stor roll inom religionsvetenskapen, står i fokus. I volymen lyfts även fram en del psykologiska teorier, framförallt socialpsykologiska studier där inlärningsteori ingår och djuppsykologin i form av objektrelationsteori. Sammantaget utgör det här en ny syn på religion som Holm kallar psykofenomenologisk. Med fenomenologi menas här en beskrivning och jämförelse av religionernas viktigaste element och delar. Det här sker ur ett religionspsykologiskt perspektiv och religiösa företeelser får i volymen en psykologisk belysning. Centralt blir begreppet symbol som bär fram verklighetsaspekter som inte kan uttryckas på andra sätt.

Metodkompassen

Jan Svanberg — 2004-01-01

Metodkompassen är en metodbok avsedd för studerande i kulturvetenskaper. Den här läroboken är tänkt som stöd i samband med författandet av uppsatser på olika stadier och i olika kulturvetenskapliga ämnen med tyngdpunkt på folkloristik och religionsvetenskap. I boken presenteras olika kulturvetenskapliga forskningsmetoder, illustrerade med exempel, som kan bilda en utgångpunkt för en forskningsuppgift. Artiklarna är skrivna av lärare och forskarstuderande i folkloristik, religionsvetenskap och historia vid Åbo Akademi med syfte att på ett relativt lättillgängligt sätt presentera möjliga användbara metoder.

Inledning till Gamla testamentet

Antti Laato — 2004-01-01

Den här läroboken vill erbjuda teologistuderande och religionsvetare i allmänhet den grundläggande information de behöver för att förstå vad för en bok eller snarare boksamling Gamla testamentet är. Boken har tre huvuddelar. I den första delen behandlas de moderna vetenskapliga metoderna som är förutsättningen för läsningen av Gamla testamentet som litteratur. I den andra delen framställs Israels historia och i synnerhet dess religionshistoria. Här belyses också de sociala och religiösa omständigheter under vilka de gammaltestamentliga böckerna har tillkommit. I den tredje delen behandlas de gammaltestamentliga böckerna för sig och en presentation av deras innehåll ges samtidigt som viktiga exegetiska tolkningsproblem framställs.

Judisk historia

Karl-Johan Illman — 2002-01-01

Den här boken är avsedd att tjäna som en introduktion till judisk historia och judiskt tänkande från biblisk tid till våra dagar. En framställning av judisk historia kan disponeras på många olika sätt. En fråga gäller vad man ska fästa huvudvikten vid: judarnas politiska, kulturella eller religiösa arv. Även om de här aspekterna i fråga om judendomen är nära förknippade har man i boken valt att lägga huvudvikten vid det religiösa. Det här motiveras med att boken vill fungera som en inledning för dem som studerar judendom inom ramen för orientalistik, religionshistoria och teologi. De olika kapitlen behandlar huvudmomenten i den judiska historien: Första templets tid (1020–587 f.v.t.), Andra templets tid (587 f.v.t. -70 e.v.t.), Den talmudiska tiden (70–640), Den klassiska tiden (640–1789), Emancipation och reform (1789-ca 1870), Antisemitism och sionism (ca 1870–1917), På väg mot förintelsen (1918–1945) och Återuppbyggnadens tid (1945–1995).

Suomen juutalaiset

Svante Lundgren — 2002-01-01

Suomessa asuu toistatuhatta juutalaista. He ovat sopeutuneet saumattomasti yhteiskuntaan mutta samalla onnistuneet säilyttämään oman uskontonsa ja kulttuurinsa. Millaisia he ovat? Kokevatko he olevansa enemmän suomalaisia vaiko juutalaisia? Kuinka tunnollisesti he harjoittavat uskontoaan? Noudattavatko he uskonnollista lakia? Viettävätkö he joulua? Ovatko he kokeneet Suomessa antisemitismiä? Kuinka he suhtautuvat Israelin valtioon? Näkevätkö he juutalaisuudella olevan tulevaisuutta maassamme? Näihin ja moniin muihin kysymyksiin tämä kirja pyrkii tarjoamaan vastauksen. Se perustuu laajaan Suomen juutalaisia koskevaan kyselytutkimukseen, joka tehtiin vuonna 2001. Tällainen määrä tietoa maamme vanhimman kansallisen vähemmistön uskosta, tavoista ja asenteista on nyt ensimmäistä kertaa koottuna yhteen kirjaan.

Religionspsykologins grunder

Nils G. Holm — 2002-01-01

I boken presenterar professor Nils G. Holm på ett enkelt och lättfattligt sätt de elementära grunderna inom religionspsykologin. Boken är en lärobok som går tillbaka till den utveckling religionspsykologin fick i Sverige från 1970-talet framåt. De flesta exemplen i boken hämtas ur det material som forskningen i Sverige fört fram. Kännetecknande för utvecklingen är en balansering av djuppsykologiska insikter med socialpsykologiska synpunkter. Det här går tillbaka på centralgestalten Hjalmar Sundéns forskningsinsatser och pedagogiska gärning i Uppsala. I boken diskuteras vad religionspsykologi är och religion belyses som socialt fenomen, upplevelse och ur utvecklingspsykologiska och personlighetspsykologiska perspektiv. Boken avslutas med ett kapitel om religion och mentalhälsa.

Bakom livshållningen

Tage Kurtén — 1997-01-01

Boken består av en rad artiklar med fokus på människors livsåskådningar. Kurtén tar sin ansats i den livsåskådningsforskning som startade på 1960- och 70-talen i Sverige och som fortsatt i hela Norden efter det. Han diskuterar och försöker klargöra begrepp som hjälper oss att förstå människors sätt att orientera sig i tillvaron. En stor utmaning i de nordiska, s.k. moderna och sekulariserade, samhällena har varit (och är fortfarande på 2020-talet) att jämföra människors sätt att idag förstå sig själva med den religiöst färgade tradition som präglat Norden i många århundraden. I bokens olika artiklar prövar författaren olika sätt att tolka och förstå konkret material såsom djupintervjuer och skönlitteratur. Flera av framställningens mest centrala begrepp, ”självklara förutsättningar”, ”tillit”, ”metafysiskt kontra existentiellt” m.fl., skulle komma att prägla Kurténs forskning inom såväl religionsfilosofi som etik under hela hans forskargärning. Hans praxisförankrade förståelse av livssyner distanserar sig från en mera substantiell tolkning på ett sätt som i senare religionsforskning lyfts fram bl.a. med begreppet ”lived religion”.

Belief and Beyond

Ilkka Pyysiäinen — 1996-01-01

In this book, docent Ilkka Pyysiäinen attempts to show how religious doctrinal systems contain both a specific way of categorising reality and a way of calling this system of categorisation in question. This calling in question happens in so-called mysticisms. Some kind of mysticism that attempts to transcend the prevailing classificatory schemes, is to be found in all religions with a highly developed doctrinal system. In the book no particular religious doctrinal system is analysed, instead a general analysis of the notion of mysticism and of one especially important instance of religious categorisation, the category of the sacred, is presented.

Sundén's Role Theory

Nils G. Holm — 1995-01-01

This commemorative volume brings together articles in homage of professor Hjalmar Sundén. Sundén’s contributions to the psychology of religion are today recognized virtually throughout the world, but are particularly important in the Nordic countries. Psychology of religion owes much to professor Sundén and so do many psychologists of religion. This volume includes two parts. The articles in the first part are of a more personal character, focusing on personal encounters with Sundén (Owe Wikström) and descriptions of individual experiences and the role of a pilgrim (René Gothóni). The articles in the second part all relate to Sundén’s scholarly achievement, highlighting role theory and narrative psychology (J. A. Belzen), role theory and symbolic interactionism (H. A. Alma and M. H. F. van Uden), roles and religious experience (Hans Stifoss-Hanssen), and religious symbolism and role taking (Nils G. Holm).

Uppkomsten av Teosofiska Samfundet i Finland

Tore Ahlbäck — 1995-01-01

I boken tecknar docent Tore Ahlbäck Teosofiska Samfundets uppkomst i Finland i sina huvuddrag. Undersökningen inleds med ett kartläggande av hur teosofin presenterades i finländsk press i början av 1890-talet. Inläggen i den finländska pressen var fåtaliga, men av de tidningsartiklar som förekom kunde de finländska tidningsläsarna ändå få en viss uppfattning om vad Teosofiska Samfundets lära gick ut på. Därefter redogörs för uppkomsten av teosofisk verksamhet i Finland, från den blygsamma starten i början av 1890-talet fram till grundandet av det finländska samfundet 1907.

Judendomen i ljuset av dess högtider

Karl-Johan Illman — 1994-01-01

Den här boken är tänkt som en översiktsbok för dem som studerar judendom inom teologi eller religionshistoria. Boken inleds med en reflektion kring hur man kan beskriva judendomen och den judiska tideräkningen. Sabbaten är central för judendomen och för att förstå sabbaten bör man veta något om de dagliga bönerna, således följer efter inledningen en redogörelse för den dagliga morgonbönen och sabbaten. Därefter följer påsken, pingsten, höstfesterna och resten av året i kronologisk ordning. Initiationsriter kopplade till födelse, pubertet, giftermål och död tas upp i det sista kapitlet.

Kommentar till Påskhaggadan

Nils Martola — 1988-01-01

Det här är den första fylliga kommentaren till Påskhaggadan på ett nordiskt språk. Den riktar sig till personer med ett intresse för Haggadan som besitter vissa grundläggande kunskaper i judisk historia och litteratur. Kommentaren förutsätter inte kunskaper i hebreiska. De transkriberade hebreiska orden har översatts och de flesta ord och termer förklaras. Kommentaren innehåller flera texter från den klassiska rabbinska litteraturen i svensk översättning. De har tagits med för att de är viktiga för argumentationen i kommentaren och för att låta den del av läsekretsen som inte är familjär med den här litteraturen stifta bekantskap med den.

Hypnos, symboldrama och religion

Owe Wikström — 1984-01-01

Professor Owe Wikström arbetar i den här boken med teoretiska ramar som inte tidigare varit framträdande i det religionsvetenskapliga studiet, nämligen med teorier från hypnos och mental imagery-forskningen. I analysen används ett material som delvis har samlats experimentellt och ett par populärteologiska texter som beskriver helbrägdagörelsemetoder som har mycket starka likheter med hypnos- och symboldramatiska psykoterapier. Studien lyfter fram vikten av att anlägga ett mångsidigt närmandesätt som integrerar olika vetenskapliga metoder och ifrågasätter därmed ensidiga forskningstraditioner. Angreppssättet är tredelat med målet att förklara, beskriva och förstå. Boken inleds med en teoretisk del som åtföljs av en empirisk del med fokus på, för det första, experimentella studier och, för det andra, textanalyser.